Det är inte lätt att vara fröken duktig i dessa tider! December är alltid körig för mig, inte bara på grund av jul, det är många födelsedagar nu i slutet på året utöver julstöket. I år har jag i alla fall hunnit få upp adventspyntet i tid, det har bakats både lussekatter och pepparkaksgubbar (nåja, där kanske jag inte hjälpte till så mycket, men jag var i alla fall initiativtagare), granen står klädd och de flesta julklapparna ligger inslagna därunder. I dag lyckades jag dessutom få iväg alla julkorten i tid och posta iväg ett paket till min alldeles nya lilla brorsdotter (oxå hon född i december!). Detta trots att jag är sjuk (fast jag inbillar mig att jag är frisk nu) i influensa och har legat däckad - bokstavligt talat - i nästan tre dagar. Under dessa dagar har jag ändå på något vis lyckats ta hand om barnen i feberdimmorna (ja, inte själv hela tiden, men hela fredagen var vi i alla fall själva - lördagen minns jag inte så mycket av, var nog knappt utanför sovrummet). Tur att F är så stor nu och hjälpsam, han läste till och med godnattsaga för lilla M i fredagskväll när jag hade feberfrossa och satt med pyamas och raggsockor under täcket och hackade tänder (ja, det var faktiskt synd om mig då!). Mammahjärtat smälte lite där - åsynen av de två uppkrupna i sängen under täcket, hon på hans arm och med sagoboken i högsta hugg.
Hur som helst är jag feberfri nu så det blir jobbet imorgon, trots att jag fortfarande inte fått tillbaka aptiten och känner mig lite yr. Jag hatar att vara borta från jobbet på grund av sjukdom. Jag får så dåligt samvete och funderar alltid på om jag verkligen är sååå sjuk att jag måste stanna hemma och går igenom alla möjliga tänkbara scenarion i skallen om hur jag ska kunna komma runt att jag är sjuk och jobba i alla fall. Även om jag har feber och det är helt uppenbart, känns det fel. Det känns som om jag skolkar och att ingen ska tro på att jag är sjuk. Kollar alltid av mailen i alla fall och gör det lilla jag kan hemifrån för att lätta lite på samvetet.
Hoppas jag inte smittar någon imorgon på jobbet (nu kommer jag ha skuldkänslor över det oxå - att jag kanske är smittsam!), men jag misstänker att det är där smittan kommer ifrån från början i alla fall. Det är slutet på en era nu, sista dagen på gamla jobbet så det finns liksom inte utrymme för att vara sjuk (vilket det aldrig gör!). Känns tråkigt att sluta för jag har trivts så otroligt bra på arbetsplatsen, men det känns ändå som om det är dags att gå vidare mot nya arbetsuppgifter nu. Jag har egentligen redan slutat mentalt och alla mina ärenden som jag inte avslutat själv har flyttats över till mina kollegor. Imorgon ska vi bara julstäda och mysa på kontoret, vilket känns som en bra avslutning. Dessutom kommer jag ju att vakna helt frisk imorgon så veckan kommer i alla fall bli bra (trots att A ligger däckad sin första dag i sängen nu och räknar med att vara utslagen halva veckan).
Håll tummarna för att barnen klarar sig så vi är friska till jul! Har fortfarande massor julfix kvar att göra inför dopparedagen! Behöver jag säga att jag känner mig lite smått stressad över att ha missat en hel helg i julförberedelserna?
