Feberfrossa

Jag är så sjuuuk=( Börjar i och för sig bli lite bättre nu, men har legat med feberfrossa hela veckan. Har inte ens kunnat äta och jag är en sådan som alltid kan äta nånting. Oavsett hur dåligt jag mår brukar tanken på nåt gott aldrig vara lång borta. Jag är en sådan som går upp i vikt när jag är sjuk istället för ner som normala människor (det är då jag har tid att äta). Den här veckan har jag dock i princip levt på thé.

Det värsta med att vara sjuk är inte själva sjukdomen som försvagar alla sinnen och det enda man orkar är att ligga framför TV:n (och knappt det). Det värsta är ångesten över allt jag missar när jag är hemma. Jag ser framför mig hur mycket skolarbete jag kommer ha att göra när jag är frisk igen=(. *huugha*

Det ändå positiva är att Ante oxå varit lika dålig som jag. Nu låter det kanske lite elakt, men då har man i alla fall någon att prata med om sina krämpor som förstår och känner likadant. Annars är det bara jobbigt att lyssna på någon som är sjuk och hur de ojjar sig över hur sjuka de är.