21.15
Hörde en konversation på tåget idag mellan en man och en kvinna han pratade med i telefon. Både verkade leva på existensminimum i samhällets bottenskikt. Samtalet handlade om att kvinnan ville låna pengar av mannen som inte visste hur han skulle få pengar till mat. Ändå lovade han kvinnan att hon skulle få om han fick något över. De diskuterade näringsriktig mat och bönor på burk. Några tjejer på tåget satt och fnissade åt mannen och äcklades över hans dialog (han talade bl.a. om att han blev dålig i magen av korv som säkerligen var fylld av diverse kemikalier enligt en vän till honom som var smart nog att vara vegetarian). Jag kände att det hela var så tragiskt och hade jag haft pengar i plånboken (jag lever oxå på existensminimum i dessa terminskiftesdagar) hade jag gladeligen gett honom allt. Jag ville bjuda hem honom och ge honom mat... And that's why I'm not a social-worker...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar