Har börjat överkomma gårdagens ångest. Man utsätter sig ju för fara i princip varje dag när man vaknar (risk för att ramla i trappan, halka på en isfläck, bli överkörd av bussen etc.). Fast å andra sidan är det nödvändigt att medvetet utsätta sig för ytterliggare faror? Hur som helst blir det en resa till paradiset och jag ska njuta, njuta, njuta när jag är där!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar