Ibland är livets orättvisor verkligen överjävliga. Det är så fruktansvärt hemskt när orättvisa saker drabbar bra människor. Jag är så oerhört tacksam för allt jag har och alla mina problem blev plötsligt extremt obetydliga. Hur kan man hjälpa någon som bär på en så stor sorg som inte går att föreställa sig? Bara tanken på att det skulle drabba en själv är överväldigande och för mycket att ta in. Det känns verkligen som att hemskheterna hopar sig runt oss just nu och drabbar alla som är oss nära. Säger de inte att hemskheter kommer i 3? Har vi inte passerat det nu?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar