Nu är det juni och sommar vilket betyder att min sommarångest kommer krypandes. Det vill säga ångesten över att inte vara vid vattnet och se solen gå ner i horisonten. Hos oss går solen ner bakom hustaken runt 20, något som är oerhört deprimerande. Jag känner liksom att jag måste njuta av solen så länge det går med tanke på att den är framme så sällan i det här landet. Att då missa flera timmar på grund av att det står hus i vägen känns helt fel. Längtar verkligen massor till södra Frankrike och Italien så här års! Blir kanske en improviserad week-end söderut innan sommaren drar igång på riktigt för att dämpa ångesten litegrann...
 |
Vore inte så dumt heller att vara på Kreta och se solen gå ner vid havet bakom bergen... |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar