Ante är på utbildning så jag är själv med barnen ett par dagar. Förstår verkligen inte hur jag kunde tycka att det var så ensamt och jobbigt förut! Självklart är Ante saknad, men när man vet att det bara är ett par dagar är det faktiskt mysigt med lite egen kvalitetstid med barnen. Blir liksom ingen press att hinna med massa viktiga saker i hemmet, eftersom det ändå bara är det viktigaste som hinns med och istället blir det massa kvalitetstid och mys med barnen! Idag har vi varit ute i lekparken och lekt kurragömma och blåst såpbubblor och varit inne med TV-spel, kortspel, målarblock och film. En mysig och lugn dag=) Morgondagen blir lite mer stressig då jag ska hinna lämna F på dagis vid 8.10 och M brukar vakna och vara hungrig just då. Sen är det gympakväll för F, vilket blir lite styrigt när jag är ensam med hämtning och lämning. Innan dess ska helst båda (eller alla tre) dessutom hunnit äta middag. Direkt efter gympan ska vi hasta iväg (fast köra försiktigt - givetvis) in till Linkan för att hämta Ante vid tåget. Phew! Börjar få (ännu) mer förståelse för vilket pussel det måste vara för ensamstående föräldrar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar