Mardrömmar om Andra Världskriget.

Känner mig helt slutkörd och näst intill apatisk efter min intensiva natt/morgontimmar. Var länge sedan jag kan minnas att jag drömde något över huvud taget, i alla fall utöver vardagsdrömmar (sådana drömmar som innehåller sånt som faktiskt skulle kunna hända och är helt vardagliga). I natt var det Andra världskriget - bokstavligt talat! Jag var tvungen att låtsas att jag kom från Berlin för att överleva soldaternas förhör och försökte febrilt tänka ut några tyska ord från 7:ans itroduktionskurs i språket (Ich vohne in Valla, Ich bin tzwölf [stavningen ska vi inte tala om]...). Man fick inte ha vissa böcker i hemmet eller vissa filmer eller ett visst sorts godis och det kom ständigt soldater som kontrollerade detta. Jag själv hade ingen koll på vad det var man inte fick ha så jag visste inte vad jag skulle försöka gömma när soldaterna kom för att kontrollera.

 

Jag var barnvakt åt någon liten flicka som jag skulle försöka hålla i livet tills föräldrarna kom tillbaka, vilket var mycket ångest och inte så lätt. Vid ett tillfälle var jag tvungen att klättra ut genom ett fönster och gömma mig under ett plåttak och hela huset gungade så jag höll på att ramla ner och det kändes som huset skulle välta. Hitler var på något torg och sköt vilt omkring sig med en brosch han hade i kavajen. Flickans föräldrar dödades och allt var ångest och misär. Jag visste liksom inte vad man skulle göra för att överleva - vilket som var "rätt sätt" att leva på och varje gång en soldat kom förbi trodde jag att min sista stund var kommen. Undrar varför jag drömde så? Säkerligen något relaterat till mitt kontrollbehov och hur jag inte gillar att inte ha kontroll över saker och ting... Drömtydning någon?